Avsnitt 1 av 3 i modul 7 · smakprov – gratis
3 uppgifter på nivå Medel. Alla rätt betyder att du redan kan det här – avsnittet bockas som "kan redan".
En ampull morfin 10 mg/ml om 1 ml innehåller 10 mg. Ska patienten ha några få milligram är styrkan för hög för att dosera säkert: 3,5 mg vore bara 0,35 ml, och så små volymer blir osäkra att mäta – ett litet fel i sprutan blir ett stort fel i dosen. Därför späder du till 1 mg/ml. Frågan är inte i första hand hur mycket du späder med, utan hur stor hela lösningen ska bli: totalvolymen är läkemedelsmängden delad med den styrka du vill ha, och det du tillsätter är totalvolymen minus det som redan finns i ampullen. Det här avsnittet tar det första steget.
Läkemedlet (lila) är detsamma hela tiden – bara vätskan runt det ökar. Det tillsatta är alltid totalen minus ampullens volym.
Regeln är en division följd av en subtraktion. Först totalvolymen: 10 mg ÷ 1 mg/ml = 10 ml. Sedan tillsatsen: 10 ml − 1 ml = 9 ml natriumklorid 9 mg/ml. Mängden läkemedel ändras aldrig av spädningen. 10 mg är 10 mg oavsett om de ligger i 1 ml eller i 10 ml – det är bara vätskan runt omkring som blir mer. Håll fast vid den tanken, så blir varje spädningsuppgift densamma: mängd delad med målstyrka ger totalvolymen, och totalvolymen minus ampullen ger tillsatsen.
Sambandet är samma triangel som i fyrstegsmetoden: volym är mängd delad med styrka. Det enda nya är att styrkan i divisionen är den du vill ha, inte den som står på ampullen. Därför blir rimlighetskontrollen så enkel: tio gånger svagare måste bli tio gånger större, så 1 ml blir 10 ml, och fem gånger svagare blir 5 ml. Lägg också märke till hur ordinationen är formulerad. ”Späd till 10 ml” och ”späd till 1 mg/ml” beskriver båda totalvolymen, medan ”späd med 9 ml” beskriver tillsatsen – tre formuleringar, samma spruta.
Det klassiska felet är att tillsätta 10 ml i stället för 9. Då blir det 10 mg i 11 ml, alltså 10 ÷ 11 ≈ 0,91 mg/ml, och varje dos som sedan dras upp blir 9 % för låg. Felet är litet här, men det avslöjas direkt av en baklängeskontroll. I praktiken väljer du en spruta som rymmer hela totalvolymen, drar upp ampullen först, fyller på med spädningsvätska till totalvolymen, blandar och märker sprutan med läkemedlets namn och den nya styrkan. En omärkt spruta med 1 mg/ml ser precis likadan ut som en med 10 mg/ml.
På NKSE är det här den vanligaste läkemedelsberäkningen: morfin 10 mg/ml som späds till 1 mg/ml och en ordination i milligram som ska ges ur den spädda lösningen (proven 2020 och 2022). Uppgiften kommer nästan alltid i två delar, där den första är spädningen: hur många ml natriumklorid du tillsätter. Räkna den som här: totalvolym först, tillsats sedan, och kontrollera baklänges innan du drar upp någonting: 9 ml + 1 ml = 10 ml, och 10 mg ÷ 10 ml = 1 mg/ml. Nästa avsnitt tar det andra steget, att dra upp dosen ur den spädda lösningen.
Morfin 10 mg/ml, ampull 1 ml. Ska spädas med natriumklorid 9 mg/ml till 1 mg/ml. Ordinationen är 3,5 mg intravenöst. Hur många ml natriumklorid tillsätter du, och hur många ml av den spädda lösningen ger du?
Ketobemidon 5 mg/ml, ampull 1 ml. Ska spädas med natriumklorid till 1 mg/ml. Ordinationen är 2,5 mg. Hur många ml natriumklorid tillsätter du, och hur många ml ger du?
Oxikodon 10 mg/ml, ampull 1 ml. Ska spädas med natriumklorid till 2 mg/ml. Ordinationen är 5 mg. Hur många ml natriumklorid tillsätter du, och hur många ml ger du?
Varje exempel bär sina ingångstal och verifieras mot samma omräkningsgrind som uppgiftsbanken – inget facit skrivs för hand.
Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.
NKSE Coach