Modul 7

Spädning

Späda till målstyrka, dra upp ur den spädda lösningen och räkna på tillsatsen i en infusionspåse – NKSE:s vanligaste läkemedelsberäkning, steg för steg.

  1. Späda till målstyrka gratis

    En ampull morfin 10 mg/ml om 1 ml innehåller 10 mg. Ska patienten ha några få milligram är styrkan för hög för att dosera säkert: 3,5 mg vore bara 0,35 ml, och så små volymer blir osäkra att mäta – ett litet fel i sprutan blir ett stort fel i dosen. Därför späder du till 1 mg/ml. Frågan är inte i första hand hur mycket du späder med, utan hur stor hela lösningen ska bli: totalvolymen är läkemedelsmängden delad med den styrka du vill ha, och det du tillsätter är totalvolymen minus det som redan finns i ampullen. Det här avsnittet tar det första steget.

  2. Dra upp ur spädd lösning premium

    Sprutan med 10 ml morfin 1 mg/ml ligger klar, och ordinationen är 3,5 mg. När spädningen är gjord är den nya lösningen ditt nya läkemedel med en ny styrka, och dosen räknas exakt som i injektionsmodulen: ordinerad mängd delad med styrkan ger volymen, 3,5 mg ÷ 1 mg/ml = 3,5 ml. Med 1 mg/ml blir det extra enkelt – antalet mg är antalet ml – och det är just därför man späder till 1 mg/ml. Det här avsnittet tar det andra steget: att dra upp rätt volym ur en lösning som du eller någon annan redan har blandat.

  3. Tillsats i infusionspåse premium

    Antibiotika ges ofta som en tillsats i en liten infusionspåse: cefotaxim 1 g sätts till 100 ml natriumklorid 9 mg/ml som ska gå in på 30 minuter. Frågan är då inte längre hur många ml du drar upp, utan vilken hastighet du ställer pumpen på. Pumpen vill ha ml per timme, och svaret är volymen delad med tiden – med tiden i timmar. Det här avsnittet tar spädningstänket från sprutan till påsen och lägger till det tidssteg som nästan alla infusionsuppgifter bygger på.