Palliativ sedering

Palliativ sedering innebär att en patient i livets slutskede får lugnande och ångestdämpande läkemedel, intermittent eller kontinuerligt, i en dos som räcker för att sänka medvetandegraden så att svårt lidande som inte kunnat lindras på annat sätt inte längre uppfattas.

Bakgrund & definition

Palliativ sedering definieras av Socialstyrelsen som sedering där en patient i livets slutskede får lugnande och ångestdämpande läkemedel, intermittent eller kontinuerligt, i en dos som är tillräcklig för att sänka medvetandegraden så att patienten inte längre uppfattar svåra symtom.

Indikationen är refraktärt symtom: lidande (fysiskt, psykologiskt eller existentiellt) som inte kan lindras trots adekvata åtgärder.

Sederingen kan vara intermittent (patienten vaknar periodvis) eller kontinuerlig, och målet är aldrig att påskynda döden.

Palliativ sedering är bara aktuell när patienten bedöms ha kort tid kvar att leva — dagar upp till omkring två veckor — och behandlas i ett eget avsnitt i Nationellt vårdprogram för palliativ vård.

Indikationer & beslutsprocess

Refraktär terminal oro/agitation, svår okontrollerad smärta, refraktär dyspné eller svår existentiell kris kan vara indikationer.

Beslutet grundas på ett medicinskt ställningstagande av en specialistläkare i palliativ medicin med god kännedom om patienten; Läkemedelsboken anger att minst två specialistläkare — varav minst en med specialisering inom palliativ medicin — bör bedöma patienten tillsammans.

Patientens informerade samtycke inhämtas om möjligt; om patienten saknar beslutsförmåga involveras närstående.

Beslutet dokumenteras noga med motivering, och man bör om möjligt samråda med ytterligare en legitimerad yrkesperson med god kännedom om patienten.

Genomförande & övervakning

Midazolam är vanligast och kan användas för både intermittent och kontinuerlig sedering; startdosen kan vara låg, ibland bara 1 mg subkutant, och upprepas var 15:e minut tills effekt uppnås.

Vid behov av täta doser kan midazolam i stället ges som kontinuerlig infusion, subkutant eller intravenöst.

Syftet är att uppnå tillräcklig lindring — inte nödvändigtvis djupast möjliga sedering — och effekt och eventuella biverkningar följs upp fortlöpande av vårdteamet.

Grundläggande omvårdnad (munvård, lägesändringar, ögonvård) fortsätter under sederingen.

Etiska aspekter & omvårdnad

Palliativ sedering skiljer sig från eutanasi: intentionen är att lindra lidande, inte att påskynda döden.
Närstående informeras och stöds — det kan vara svårt att se en familjemedlem sederad.
All kommunikation och alla beslut dokumenteras noggrant i journalen.
Sjuksköterskans roll innefattar monitorering av sederingsdjup, symtom och välbefinnande samt stöd till närstående.

Larmtecken

Otillräcklig sedering med kvarstående tecken på lidande — kontakta läkare för dosjustering.
Tecken på överdosering: djup apné, blodtrycksfall — kontakta läkare omgående.
Konflikt inom familjen eller i teamet kring beslut om sedering — eskalera till etisk konsultation.

Läkemedelsgrupper

Midazolam subkutant/intravenöst — förstahandsval vid palliativ sedering, startdos så låg som 1 mg subkutant, titreras var 15:e minut
Propofol intravenöst — kan vara ett alternativ, men bör i första hand reserveras för patienter som vårdas inom slutenvård eller på specialiserad palliativ vårdenhet
Dexmedetomidin och levomepromazin — har också använts vid palliativ sedering, men med svagare dokumentation än midazolam

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Palliativ sedering: Enligt Socialstyrelsen: sedering där en patient i livets slutskede får lugnande och ångestdämpande läkemedel, intermittent eller kontinuerligt, i en dos som räcker för att sänka medvetandegraden så att svåra symtom inte längre uppfattas.
Refraktärt symtom: Symtom som inte kan lindras trots adekvata och uttömda behandlingsförsök.
Intermittent sedering: Palliativ sedering som ges periodvis så att patienten vaknar till mellan doserna, till skillnad från kontinuerlig sedering där medvetandesänkningen upprätthålls oavbrutet.
Dubbla effektdoktrinen: Etisk princip: en åtgärd avsedd att lindra (god intention) är moraliskt acceptabel även om den har en möjlig sidoeffekt som inte är avsedd.

Källor

Palliativ sedering — Läkemedelsboken. Källan uppdaterad 2025-05-08. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
palliativ sedering — Socialstyrelsens termbank. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
När döden är nära — Nationellt vårdprogram för palliativ vård. Källan uppdaterad 2026-03-17. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.