NKSE Coach

Suicidriskbedömning

Suicidriskbedömning är en strukturerad klinisk bedömning av en patients risk för suicid och ett obligatoriskt moment vid alla psykiatriska kontakter och vid misstanke om suicidalitet.

Bakgrund & mekanism

Omkring 1 200 personer dör av suicid i Sverige varje år; därtill misstänks omkring 300 ytterligare dödsfall vara suicid utan att avsikten kunnat fastställas. Suicidförsök är betydligt vanligare, men exakt antal är svårskattat eftersom långt ifrån alla som gör ett försök kommer i kontakt med sjukvården.

Suicidalitet är ett kontinuum: passiva dödsönskningar, aktiva suicidtankar, suicidplaner, suicidförsök och fullbordat suicid.

  • Riskfaktorer är kumulativa och interagerande — ingen enskild faktor är deterministisk.
  • Bedömningen ska alltid vara individualiserad och komplettera skattningsskalor med klinisk bedömning.

Riskfaktorer & skyddsfaktorer

Starka riskfaktorer: tidigare suicidförsök (starkaste enskilda prediktor), psykiatrisk diagnos (depression, bipolär, schizofreni, EIPS, missbruk), kronisk smärta eller somatisk sjukdom, suicid i familjen.

Situationella riskfaktorer: tillgång till medel (vapen, läkemedel), nylig förlust (relationsbrott, arbete), isolation, aktuell intoxikation.

Skyddsfaktorer: socialt stöd, anledningar att leva (barn, relationer), religiösa/moraliska övertygelser, hopp, behandlingsallians, tillgång till vård.

  • Biologiska skyddsfaktorer: god impulskontroll, bra sömn, kognitivt flexibel.

Utredning & bedömning

  • Ställ direkta, öppna frågor om suicidtankar — detta ökar INTE risken, tvärtom.

Kartlägg: Har du tankar på att ta livet av dig? Hur konkret är planen? Har du tillgång till medel? Har du gjort förberedelser? Vad hindrar dig?

  • SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) används kliniskt.
  • Bedöm alltid om patienten kan tryggas i öppenvård eller om heldygnsvård krävs.
  • Dokumentera bedömningen noggrant med riskfaktorer, skyddsfaktorer, klinisk bedömning och åtgärd.

Åtgärder & omvårdnad

  • Säkerhetsplanering: identifiera varningssignaler, copingstrategier, kontakter att ringa och hur miljön kan säkras.
  • Minska tillgång till dödliga medel — be närstående låsa in läkemedel och andra medel.
  • Tät uppföljning i öppenvård eller heldygnsvård beroende på riskbedömning.
  • Terapeutisk relation och hopp om förbättring är skyddande och ska aktivt adresseras.
  • Informera och involvera närstående när patienten ger samtycke.

Lagstiftning & dokumentation

  • Vid allvarlig suicidrisk utan samtycke till vård kan LPT-intagning bli aktuellt.
  • Dokumentera alltid bedömning, riskfaktorer, skyddsfaktorer, klinisk slutsats och planerade åtgärder.
  • Kommunicera risk till hela behandlingsteamet vid överrapportering.

Strukturerad suicidriskbedömning av läkare bör enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikator ske inom 7 dagar efter en vårdkontakt för suicidförsök eller självskada.

Larmtecken

  • Konkret suicidplan med tillgång till dödliga medel — kräver omedelbar psykiatrisk bedömning och heldygnsvård.
  • Pågående suicidförsök eller nyligen genomfört försök.
  • Plötslig lugn hos tidigare suicidal patient — kan indikera beslutat suicid.

Begrepp

C-SSRS
Columbia Suicide Severity Rating Scale — strukturerat instrument för bedömning av suicidalitetens svårighetsgrad, från passiva dödsönskningar till suicidförsök.
Säkerhetsplanering
Individuell plan för patienten att följa vid suicidkris, med varningssignaler, copingstrategier och kontakter — starkare evidens än säkerhetskontrakt.
SUAS
Suicide Assessment Scale — skattningsskala för suicidrisk som används kliniskt i Sverige.
LPT
Lag om psykiatrisk tvångsvård — möjliggör sluten psykiatrisk vård utan patientens samtycke vid allvarlig psykisk störning och oundgänglig vårdbehov.

Källor

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.

Mer inom samma område