NKSE Coach

Paniksyndrom

Paniksyndrom karaktäriseras av återkommande oväntade panikattacker och efterföljande oro för nya attacker eller deras konsekvenser, ofta med agorafobiskt undvikande.

Bakgrund & mekanism

En panikattack är en plötslig intensiv rädsla som når sin topp inom cirka tio minuter, men kroppsliga symtom kan kvarstå i flera timmar.

  • Neurobiologiskt aktiveras det autonoma nervsystemet via amygdala med massiv frisättning av adrenalin.
  • Hyperventilation under en panikattack förstärker symtomen via hypokapni.
  • Livstidsprevalensen är ca 4–7 % (vanligare hos kvinnor) och tillståndet debuterar ofta i ung vuxen ålder.

Symtom & kliniska fynd

Somatiska symtom under attack: hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, kvävningskänsla, bröstsmärta, illamående, yrsel och stickningar.

  • Psykologiska symtom: derealisering, depersonalisering, rädsla för att förlora kontrollen eller dö.
  • Förväntansångest: konstant oro för nya attacker.

Agorafobi: undvikande av platser eller situationer varifrån det är svårt att fly (t.ex. tunnelbana, affärer, folksamlingar).

  • Upprepat sökanande av akutsjukvård pga. upplevd hjärtinfarkt eller andningsstillestånd är vanligt.

Utredning & bedömning

  • Uteslut somatiska orsaker: hjärtarytmi, hjärtinfarkt, tyreotoxikos, hypoglykemi, feokromocytom.
  • EKG och grundläggande blodprover är ofta nödvändiga vid debut.
  • Kartlägg attackernas frekvens, triggers, undvikandebeteenden och funktionspåverkan.
  • Differentialdiagnos mot akut koronart syndrom är kliniskt viktig.

Behandling

  • KBT med interoceptiv exponering (medveten exponering för kroppssymtom) och situationsexponering är förstahandsval.
  • SSRI och SNRI används farmakologiskt vid behov.
  • Psykoedukation om panikattackens natur ("känslan är obehaglig men inte farlig") är central.
  • Andningsteknik och diafragmaandning kan minska symtomen under attack.

Omvårdnad

  • Förklara lugnt vad som händer i kroppen vid en panikattack och att det inte är livsfarligt.
  • Hjälp patienten att andas lugnt och fokusera på nuet — undvik att dramatisera.
  • Stöd patienten i att inte undvika utlösande situationer, eftersom undvikande vidmakthåller syndromet.
  • Informera om att alkohol och koffein kan utlösa eller förvärra panikattacker.

Larmtecken

  • Bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning som kan indikera akut koronart syndrom — somatiska orsaker måste alltid uteslutas.
  • Uttalad agorafobi med total isolering och oförmåga att lämna hemmet.

Läkemedelsgrupper

  • SSRI (förstahandsval)
  • SNRI (alternativ)
  • Bensodiazepiner (kortvarigt vid svår akut panik — beroenderisk)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Panikattack
Episod av plötslig intensiv rädsla med topp inom minuter, åtföljd av somatiska och psykologiska symtom, som upphör spontant.
Agorafobi
Rädsla och undvikande av platser eller situationer varifrån flykt kan vara svår om en panikattack uppstår.
Interoceptiv exponering
KBT-teknik där patienten medvetet inducerar panikliknande kroppssymtom (t.ex. snabb andning) för att desensitiseras.
Förväntansångest
Konstant oro för att nästa panikattack ska inträffa, vilket i sig vidmakthåller syndromet.

Källor

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.

Mer inom samma område