Akut psykos

Akut psykos innebär plötslig debut av psykotiska symtom (hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat beteende) och kräver skyndsam utredning för att identifiera bakomliggande orsak.

Bakgrund & mekanism

Akut psykos kan vara primär (t.ex. debut av schizofreni, kortvarig psykotisk störning) eller sekundär (substansutlöst, organisk eller läkemedelsutlöst).

Vanliga utlösande faktorer: cannabisintoxikation/-abstinens, amfetamin, alkoholabstinens (delirium tremens), medicinska tillstånd (hjärnhinneinflammation, epilepsi, endokrina rubbningar) och svår stress.

Differentialdiagnosen är bred och systematisk utredning är obligat vid debut.

Kortvarig psykotisk störning (< 1 månad) har god prognos; övergång till schizofreni kan inte uteslutas vid längre varaktighet.

Symtom & kliniska fynd

Hallucinationer — mest frekvent auditivt (röster) men kan vara visuella (vanligare vid organisk genes), taktila eller olfattoriska.

Vanföreställningar: förföljelseidéer, storhetsvansinneidéer, influenstankar.
Desorganiserat tal (tankeflykt, neologismer, inkoherent tal) och desorganiserat beteende.
Agitation, förvirring, sömnstörning och oförmåga att ta hand om sig själv.
Vid organisk psykos ses ofta fluktuering av medvetandegrad, visuella hallucinationer och somatiska fynd.

Utredning & bedömning

Somatisk undersökning och vitalparametrar är obligat — uteslut organisk orsak.
Blodprover: blodstatus, elektrolyter, njur- och levervärden, glukos, CRP, TSH, B12, folat.
Urinscreening för droger.
EEG och hjärnavbildning (CT/MRT) vid misstänkt organisk orsak.
Bedöm säkerhetsrisker: agitation, våldsrisk och suicidrisk.

Behandling

Skyndsam psykiatrisk bedömning och adekvat miljö (lugn, låg stimuli, säker).
Antipsykotiska läkemedel är förstahandsval vid primär psykos.
Behandla bakomliggande organisk orsak om sådan identifieras.
Tvångsvård (LPT) kan bli aktuell om patienten saknar sjukdomsinsikt och avböjer vård.

Omvårdnad

Lugnt, tydligt och icke-konfrontativt bemötande — undvik argument om vanförestellningars sanningshalt.
Reducera stimuli: dämpad belysning, lugn miljö, begränsat antal personal.
Ha beredskap för agitation och säkerhet för patient och personal.
Dokumentera och rapportera symtomens karaktär, förlopp och patientens beteende.
Informera och stöd närstående som ofta är mycket oroliga.

Larmtecken

Feber, nackstyvhet och ljuskänslighet — misstänkt meningit/encefalit som organisk psykosorsak.
Svår agitation med våldsrisk mot patient eller personal.
Suicidtankar eller suicidhandling.
Visuella hallucinationer hos äldre patient — misstänkt delirium eller organisk genes.

Läkemedelsgrupper

Antipsykotika (behandling av psykotiska symtom)
Bensodiazepiner (vid svår agitation, kortvarigt)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Primär psykos: Psykotisk episod utan identifierbar organisk eller substansrelaterad orsak, t.ex. schizofreni eller kortvarig psykotisk störning.
Sekundär psykos: Psykos orsakad av identifierbar medicinsk orsak — substans, läkemedel eller somatisk sjukdom.
Organisk psykos: Psykos med somatisk genes, ofta med fluktuerade medvetandegrad, visuella hallucinationer och somatiska fynd.

Källor

Bakgrund (Psykoser) — Läkemedelsboken. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
Farmakologisk behandling (Psykoser) — Läkemedelsboken. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.