Kateterassocierad UVI
Kateterassocierad urinvägsinfektion (KA-UVI) är den vanligaste enskilda vårdrelaterade infektionen och beror i de flesta fall på KAD (kvarliggande urinkateter).
Bakgrund & patofysiologi
- KA-UVI definieras som en UVI som uppträder hos patient med urinkateter inlagd under de senaste 48 timmarna.
Bakterier koloniserar katetern via extraluminalt inflöde (vid insättning eller längs kateterns utsida) eller intraluminalt (via kateterslangen).
- Biofilmbildning på kateterns yta skyddar bakterierna mot antibiotika och värdimmunförsvar.
- Vanligaste agens: E. coli, Klebsiella spp., Enterococcus spp., Pseudomonas aeruginosa och Candida spp.
- Asymptomatisk bakteriuri (ABU) är mycket vanlig hos katetriserade patienter och ska i de flesta fall inte behandlas.
Symtom & diagnos
Symtom: feber (>38°C), suprapubisk ömhet, flanksmärta, purulent urin, förändrad urinlukt och konfusion (särskilt hos äldre).
Diagnos: urinsticka + mikroskopi och odling tillsammans med kliniska symtom — signifikant bakteriell växt bedöms utifrån laboratoriets referensvärden.
Grumlig och/eller illaluktande urin är i sig varken ett symtom på UVI eller en indikation för urinodling eller behandling, i frånvaro av andra infektionstecken.
- Asymtomatisk bakteriuri utan feber eller systemisk påverkan behöver i regel inte antibiotika.
- Urinodling tas korrekt: desinfektera provtagningsöppningen (inte kateterpåsen) och ta stickprov från katetern.
Prevention & omvårdnad
Minsta möjliga tid med kateter — daglig indikationsprövning och tidigt katetertag är den viktigaste preventionsåtgärden, eftersom infektionsrisken ökar med cirka 10 % för varje dygn katetern sitter kvar.
- Aseptisk insättningsteknik med sterilt material och korrekt steril handske.
- Sluten dräneringssystem hålls intakt — öppna inte systemet i onödan.
- Håll katetern och slangen kvar i rätt anatomisk position (undvik kinking och att påsen är högre än blåsans nivå).
- Hygien kring kateteringångsstället: daglig rengöring med tvål och vatten.
Behandling
- Byt katetern vid KA-UVI innan antibiotikabehandling påbörjas — minskar biofilmbördan.
- Antibiotika väljs utifrån odlingssvar och lokalt resistensmönster.
- Behandlingstid anpassas till symtomgrad (kortare vid okomplicerad UVI, längre vid pyelonefrit).
- Uppmana till adekvat dryckesintag om inga restriktioner föreligger.
Larmtecken
- Feber, frossa och flanksmärta hos katetriserad patient — uteslut urosepsis.
- Tecken på sepsis (hypotension, konfusion, takykardi) i kombination med UVI kräver omedelbar läkarkontakt.
- Utebliven urinproduktion (<0,5 ml/kg/h) hos katetriserad patient — kontrollera kateterns funktion och bedöm njurfunktion.
Läkemedelsgrupper
- Pivmecillinam, trimetoprim — förstahandsval vid okomplicerad KA-UVI (enligt odlingssvar)
- Fluorokinoloner (ciprofloxacin) — vid komplicerad UVI eller pyelonefrit (undvik vid hög resistens lokalt)
- Karbapenemer — vid ESBL-producerande uropatogener vid allvarlig infektion
Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.
Begrepp
- KA-UVI
- Kateterassocierad urinvägsinfektion — UVI som uppstår hos patient med KAD eller inom 48 timmar efter katetertag.
- Asymptomatisk bakteriuri (ABU)
- Påvisad bakteriuri utan symtom hos katetriserad patient — behandlas i regel inte.
- Biofilm
- Bakteriekoloni inbäddad i en självproducerad matrix på exv. kateterns yta, mycket svår att eliminera med antibiotika.
- Sluten drängagesystem
- Katetersystem med tät förbindning mellan kateter, slang och påse som minimerar risk för kontaminering.
Källor
- Kateterisering av urinblåsa – Översikt — Vårdhandboken. Källan uppdaterad 2022-06-16. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
- Urinvägsinfektion (UVI), kateterassocierad – behandlingsöversikt — Internetmedicin. Källan uppdaterad 2026-08-10. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.