NT-proBNP

NT-proBNP (N-terminal prohormone of Brain Natriuretic Peptide) är en biomarkör för hjärtsvikt som frigörs från hjärtmuskeln vid ökad väggspänning. Det används för att diagnostisera, utesluta och följa svårighetsgraden av hjärtsvikt.

Referensvärden & cutoff

NT-proBNP < 125 ng/L gör kronisk hjärtsvikt osannolik (högt negativt prediktivt värde); vid akut dyspné är motsvarande utesluta-gräns < 300 ng/L [Verifiera mot lokala referensintervall och metod].

  • NT-proBNP 125–400 ng/L har låg specificitet för hjärtsvikt och kräver kompletterande bedömning.

Åldersanpassade insätta-gränser vid akut dyspné: > 400 ng/L (< 50 år), > 900 ng/L (50–75 år), > 1800 ng/L (> 75 år) [Verifiera mot lokalt protokoll].

Karolinskas eget referensintervall är köns- och åldersberoende: kvinnor < 155 ng/L (< 50 år) / < 222 ng/L (≥ 50 år); män < 84 ng/L (< 50 år) / < 194 ng/L (≥ 50 år) [Verifiera mot lokala referensintervall].

  • Njurfunktion påverkar NT-proBNP kraftigt — justerade gränser används vid njursvikt.
  • Värden sjunker normalt vid effektiv hjärtsviktsbehandling.

Hjärtsvikt — bakgrund och tolkning

  • NT-proBNP frisätts från ventrikelväggarna vid ökad fyllnadstryck och väggspänning.
  • Högt NT-proBNP vid dyspné talar för hjärtsvikt snarare än lungorsak.

Normalt NT-proBNP (< 125 ng/L, eller < 300 ng/L vid akuta symtom) har högt negativt prediktivt värde och gör hjärtsvikt osannolikt.

  • Höga värden ses också vid lungemboli, njursvikt, sepsis och förmaksflimmer.

Symtom & kliniska fynd vid hjärtsvikt

  • Andfåddhet (dyspné) — vid ansträngning och i liggande (ortopné).
  • Ödem i benen och ankel, ascites vid avancerad hjärtsvikt.
  • Trötthet och nedsatt arbetsförmåga.
  • Rassel vid lungornas basdelar och tretaktsgalopp vid auskultation.

Omvårdnad

  • Mät och dokumentera vikt dagligen — viktuppgång > 2 kg på 2 dagar kan signalera försämrad hjärtsvikt.
  • Observera ödem, andningspåverkan och ortopné.
  • Vätskebalans och eventuell vätskerestriktion dokumenteras noggrant.
  • Informera patienten om att kontakta vården vid snabb viktuppgång eller ökad dyspné.

Larmtecken

  • Kraftigt förhöjt NT-proBNP (> 5 000–10 000 ng/L) med akut dyspné och hypoxemi — akut dekompenserad hjärtsvikt.
  • Snabbt stigande NT-proBNP hos känd hjärtsviktspatient trots optimal behandling.
  • Dyspné i vila, rassel och saturation < 90% vid hjärtsvikt.

Referensvärden

NT-proBNP (kronisk hjärtsvikt osannolik)
< 125 ng/L
NT-proBNP (akut hjärtsvikt osannolik)
< 300 ng/L

Läkemedelsgrupper

  • ACE-hämmare eller ARB och betablockerare — grundbehandling vid hjärtsvikt med reducerad EF
  • MRA (mineralokortikoidreceptorantagonister, t.ex. spironolakton) vid hjärtsvikt
  • SGLT2-hämmare (dapagliflozin, empagliflozin) reducerar mortalitet vid hjärtsvikt
  • Diuretika (loopdiuretika) vid symtom och vätskeretention

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

BNP/NT-proBNP
Natriuretiska peptider frisatta från hjärtats ventrikelvägg vid ökad belastning; speglar fyllnadstryck och svårighetsgrad vid hjärtsvikt.
EF (ejektionsfraktion)
Andel av ventrikelvolvmen som pumpas ut vid varje slag; HFrEF (EF < 40%), HFmrEF (40–50%), HFpEF (> 50%).
Ortopné
Andnöd i liggande som lindras av att sitta upp; klassiskt symtom vid vänstersidigt hjärtsvikt.

Källor

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.

Mer inom samma område