Höftfraktur

Höftfraktur (collum- eller pertrokantär femurfraktur) är en allvarlig skada hos äldre med hög mortalitet, morbiditet och risk för permanent funktionsnedsättning. Snabb kirurgi och tidigt rehabiliteringsprogram förbättrar prognosen.

Bakgrund & epidemiologi

Höftfraktur är vanligast hos kvinnor över 75 år och är starkt kopplat till osteoporos och fall; i Sverige inträffar omkring 15 000 höftfrakturer per år, med medelålder över 82 år och cirka två tredjedelar kvinnor.

Collum femoris-fraktur (intrakapsulär, ca hälften av alla höftfrakturer) och pertrokantär fraktur (ca 40 %) är de vanligaste typerna.

  • Mortaliteten är förhöjd efter höftfraktur – omkring 20 % avlider inom ett år och 38 % inom två år.
  • Osteoporos är den viktigaste underliggande riskfaktorn och bör utredas och behandlas efter fraktur.
  • Majoriteten av höftfrakturer uppstår vid lågenergifall inomhus.

Symtom & kliniska fynd

  • Smärta i höft eller ljumske, oförmåga att belasta benet och oförmåga att lyfta det raka benet.
  • Benet kan vara utåtroterat och förkortat vid förskjuten fraktur.
  • Hos kognitiv svikt kan smärtutrrycket vara otydligt – atypisk presentation med agitation eller minskad rörlighet.
  • Diagnosen bekräftas med röntgen höft; vid klinisk misstanke och negativ röntgen kompletteras med MR eller DT.
  • Preoperativ bedömning inkluderar EKG, blodstatus, elektrolyter, koagulation och blodgrupp.

Behandling

Kirurgi ska ske inom 24 timmar efter ankomst för att minska komplikationsrisk och mortalitet – nationellt kvalitetsmål (RIKSHÖFT) är att minst 80 % av patienterna ska opereras inom detta tidsfönster.

  • Collum femoris-fraktur hos äldre behandlas vanligen med halvprotes (hemiarthroplastik).
  • Pertrokantär fraktur behandlas med märgspik (intramedullär spik) eller glidskruv.
  • Osteoporosbehandling initieras för att förebygga nästa fraktur.
  • Smärtlindring inleds omedelbart vid ankomst, gärna med nervblockad (fascia iliaca-block).

Omvårdnad pre- och postoperativt

Preoperativt: smärtskattning och smärtlindring, trycksårsprevention (tryckavlastande madrass), vätskebalans, nutrition och delirium-prevention.

Postoperativt: tidig mobilisering dag 1 är ett centralt kvalitetsmål – sjuksköterska och sjukgymnast mobiliserar patienten gemensamt.

  • Trycksårsprevention: regelbunden vändning, tryckavlastande hjälpmedel och hudinspektion.
  • Trombosprofylax och andningsgymnastik förebygg er DVT och pneumoni.

Delirium är en vanlig komplikation – förebygg med orientering, god belysning, tidig mobilisering och undvika onödiga kateter och dropp.

Larmtecken

  • Tecknen på djup ventrombos (DVT): svullen, varm, öm extremitet postoperativt.
  • Feber och sårinfektion postoperativt.
  • Nytt delirium eller förvärrad konfusion.
  • Plötslig andnöd – misstänk lungemboli.

Referensvärden

Tid till kirurgi (nationellt mål)
Inom 24 timmar; minst 80 % av patienterna (RIKSHÖFT)
Mobilisering postoperativt
Dag 1 postoperativt (kvalitetsmål)
Mortalitet
Ca 20 % inom 1 år, ca 38 % inom 2 år

Läkemedelsgrupper

  • Smärtstillande: paracetamol, opioider (med försiktighet), nervblockad
  • Trombosprofylax: lågmolekylärt heparin (LMWH)
  • Osteoporosbehandling: bisfosfonater, kalcium och vitamin D
  • Illamåendeprofylax och lämpliga anxiolytika vid behov

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Collum femoris-fraktur
Intrakapsulär fraktur i lårbenshalsens region; behandlas oftast med halvprotes hos äldre.
Pertrokantär fraktur
Extrakapsulär fraktur i trokanterregionen; fixeras med märgspik eller glidskruv.
Hemiarthroplastik
Halvprotes där femurhuvudet ersätts men acetabulum lämnas orörd.
Fascia iliaca-block
Regional nervblockad som ger effektiv smärtlindring vid höftfraktur utan systemiska biverkningar.

Källor

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.

Mer inom samma område