Folkhälsomål & jämlik hälsa

Definition & bakgrund

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

• Folkhälsomyndigheten ansvarar för att följa upp befolkningens hälsa och samordna folkhälsoarbetet i Sverige.

Folkhälsomålen är organiserade kring åtta målområden som täcker de viktigaste bestämningsfaktorerna; riksdagen beslutade om det nuvarande ramverket 2018, som ersatte en äldre modell med elva målområden.

• Mål och uppföljning bygger på indikatorer som medellivslängd, självskattad hälsa och förekomst av sjukdom.

Målområden

1. Det tidiga livets villkor: barns uppväxtmiljö, föräldrastöd och förskola har störst inverkan på livslånga hälsomönster.

• 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning: utbildning är en av de starkaste skyddsfaktorerna för god hälsa.
• 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö: sysselsättning och god arbetsmiljö skyddar mot ohälsa.
• 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter: ekonomisk trygghet minskar stress och ökar möjligheten till hälsosamma val.

5. Boende och närmiljö: bostadsstandard, trygghet i närområdet och tillgång till grönytor och samhällsservice påverkar hälsan.

6. Levnadsvanor: tobak/nikotin, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet och sexuell hälsa samlas i detta målområde — i den äldre elvadelade modellen var flera av dessa egna målområden.

7. Kontroll, inflytande och delaktighet: möjligheten att påverka sin egen livssituation och delta i samhället stärker hälsan.

8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvårdens eget ansvar för jämlik tillgång och hälsofrämjande arbete lyfts som ett eget målområde.

Jämlik hälsa

Jämlik hälsa innebär att skillnader i hälsa inte ska bero på kön, etnicitet, socioekonomisk position eller var i landet man bor.

• Sverige har trots hög allmän hälsonivå kvarstående hälsoklyftor längs socioekonomiska linjer.
• Hälsofrämjande insatser riktade till socioekonomiskt utsatta grupper prioriteras för att minska ojämlikheter.
• Proportionell universalism innebär att insatser ges till alla men med starkare stöd till dem med störst behov.

Sjuksköterskans roll

• Sjuksköterskan kan bidra till folkhälsomålen genom hälsosamtal, rådgivning och patientundervisning.
• Kännedom om nationella mål hjälper sjuksköterskan att prioritera hälsofrämjande insatser i det dagliga arbetet.
• Samverkan med primärvård, skola och socialtjänst är avgörande för att nå folkhälsomålen.

Begrepp

Folkhälsomål

Nationella mål för befolkningens hälsa, organiserade kring åtta målområden.

Jämlik hälsa

Visionen att hälsoskillnader inte ska bero på kön, etnicitet eller socioekonomisk position.

Proportionell universalism

Insatser riktas till alla men med starkare stöd till dem med störst behov.

Folkhälsomyndigheten

Nationell myndighet med ansvar för befolkningshälsa, epidemiologi och smittskydd.

Källor

• Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden — Folkhälsomyndigheten. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
• Nationellt folkhälsomål och målområden — Folkhälsomyndigheten. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.