Metformin & perorala

Perorala antidiabetika och icke-insulininjekterbara läkemedel används vid diabetes mellitus typ 2 för att sänka blodsocker via olika mekanismer; metformin är förstahandsval.

Klassificering & verkningsmekanism

Metformin (biguanid) minskar hepatisk glukosproduktion (glukoneogenes) och ökar perifer insulinkänslighet; förstahandsval vid T2DM.

SGLT2-hämmare (t.ex. empagliflozin, dapagliflozin) blockerar natriumglukoskotransportör 2 i njurtubuli och ökar glukosuttsöndring i urinen; kardioprotektion och njurskydd visad i studier.

GLP-1-receptoragonister (t.ex. semaglutid, liraglutid) efterliknar inkretinhormonet GLP-1 och ökar insulinfrisättning glukosberoendet, minskar glukagonsekretion och sänker kroppsvikt.

DPP-4-hämmare (gliptiner, t.ex. sitagliptin) hämmar nedbrytning av inkretiner och ökar postprandial insulinfrisättning.

Sulfonureider (t.ex. glibenklamid, glipizid) stimulerar betacellerna att frisätta insulin oberoende av blodsocker — risk för hypoglykemi.

Akarbos hämmar alfaglukosidas i tarmen och fördröjer kolhydratabsorption.

Indikationer & val av preparat

Metformin är förstahandsval vid T2DM om tolererat och njurfunktionen tillåter (eGFR > 30).
SGLT2-hämmare och GLP-1-agonister rekommenderas vid T2DM med känd hjärt-kärlsjukdom eller hög kardiovaskulär risk.
GLP-1-agonister (semaglutid) ger också kliniskt signifikant viktnedgång och rekommenderas vid fetma.
DPP-4-hämmare är vältolererarade och kan läggas till vid otillräcklig effekt av metformin.
Sulfonureider ger god glukossänkning men har biverkan hypoglykemi och viktnedgång används mer sällan.

Biverkningar

Metformin: gastrointestinala biverkningar (illamående, diarré) initialt — börja med låg dos och öka gradvis; risk för laktacidos vid njursvikt, dehydrering och kontraststudie.

SGLT2-hämmare: genitala svampinfektioner och UVI, ökad urinproduktion, sällsynt euglykemisk DKA.
GLP-1-agonister: illamående och kräkning initialt (vanligast), fördröjd magtömning, viss ökad risk för pankreatit.
Sulfonureider: hypoglykemi och viktuppgång.
DPP-4-hämmare: generellt vältolererade, sällsynt artralgi.

Omvårdnadsobservationer

Metformin ska sättas ut inför eller vid tidpunkten för röntgen med jodhaltigt kontrastmedel och inför kirurgi, och återinsättas tidigast 48 timmar senare om njurfunktionen är stabil — risk för laktacidos.

Kontrollera eGFR regelbundet vid metforminbehandling — kontraindicerat vid eGFR < 30 mL/min/1,73m², dosreduktion krävs redan vid eGFR < 60.

Vid långvarig metforminbehandling kan vitamin B12 sjunka — överväg kontroll vid symtom på brist (anemi, perifer neuropati).

Informera om tecken på UVI och genitala svampinfektioner vid SGLT2-hämmaranvändning.
Monitorera viktutveckling och P-glukos regelbundet.
Kontrollera HbA1c var 3:e månad vid otillräcklig kontroll, annars var 6:e månad.

Larmtecken

Illamående, magsmärta, kräkning och andningsproblem hos metforminpatient med njursvikt eller dehydrering — misstänkt laktacidos.
Tecken på euglykemisk DKA hos patient med SGLT2-hämmare: illamående, kräkning, magsmärta trots normalt blodsocker.
Hypoglykemisymtom hos patient på sulfonureid.

Referensvärden

eGFR-gräns för metformin: Kontraindicerat vid eGFR < 30 mL/min/1,73m²; maxdos trappas ned stegvis från eGFR < 60 (enligt FASS)
HbA1c behandlingsmål (individuellt): Varierar; vanligen 42–52 mmol/mol [Verifiera mot lokala riktlinjer]

Läkemedelsgrupper

Biguanider: metformin (Glucophage)
SGLT2-hämmare: empagliflozin (Jardiance), dapagliflozin (Forxiga), kanagliflozin
GLP-1-agonister: semaglutid (Ozempic, Rybelsus), liraglutid (Victoza), dulaglutid (Trulicity)
DPP-4-hämmare: sitagliptin (Januvia), saxagliptin, alogliptin
Sulfonureider: glibenklamid, glipizid, glimepirid

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Inkretin: Tarmsekreterat hormon (GLP-1, GIP) som stimulerar betacellerna till insulinfrisättning i glukosberoendet sätt efter måltid.
SGLT2: Natriumglukoskotransportör 2 i proximala njurtubuli; blockad ökar glukosuttsöndring i urin och sänker blodsocker.
Euglykemisk DKA: Sällsynt komplikation till SGLT2-hämmare: ketoacidos med normalt eller lätt förhöjt blodsocker — kan missas om blodsocker inte är markant förhöjt.
Laktacidos: Allvarlig komplikation till metformin vid njursvikt eller hypoxi; laktat ackumuleras och orsakar metabol acidos.

Källor

Diabetes mellitus – Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes — Läkemedelsboken. Källan uppdaterad 2025-12-01. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.
Metformin Actavis (Filmdragerad tablett 500 mg) – FASS-text — FASS. Källan uppdaterad 2025-03-05. Källhänvisning kontrollerad 2026-08-22.

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.