Paracetamol & NSAID

Paracetamol och NSAID är de vanligaste receptfria analgetika och antipyretika som används vid mild till måttlig smärta och feber.

Verkningsmekanism

Paracetamols exakta verkningsmekanism är inte helt klarlagd, men läkemedlet hämmar sannolikt prostaglandinsyntesen; det har analgetisk och antipyretisk effekt men saknar kliniskt relevant antiinflammatorisk effekt.

NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen, diklofenak) hämmar enzymet cyklooxygenas (COX-1 och COX-2) och minskar därigenom bildningen av prostaglandiner perifert och centralt.

COX-1-hämning ger minskad produktion av skyddande prostaglandiner i magslemhinnan och trombocytfunktion, vilket förklarar biverkningsprofilen.

Selektiva COX-2-hämmare (t.ex. celekoxib) har lägre risk för magsårbiverkningar; alla NSAID är förknippade med en dosberoende ökad kardiovaskulär risk (hjärtinfarkt, stroke) — naproxen har lägst risk inom gruppen.

Indikationer

  • Paracetamol: smärta, feber — förstahandsval vid mild till måttlig smärta, säkert vid lever- och njurfrisk patient.
  • NSAID: smärta med inflammatorisk komponent, muskuloskeletal smärta, dysmenorré, tandvärk, reumatiska tillstånd.
  • Kombinationen paracetamol och NSAID ger addiv effekt och rekommenderas ofta i smärtstegringen.

Biverkningar & risker

Paracetamol: vid överdos (eller kronisk hög dos) risk för allvarlig leverskada; risk ökar vid alkoholkonsumtion och undernäring.

  • NSAID: irritation och sårbildning i magslemhinnan, ökad blödningsrisk; bör tas till mat.

NSAID: försämrad njurfunktion, vätskeretention och förhöjt blodtryck — undviks vid nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt och dehydrering.

  • NSAID: ökad trombocytaggregationshämning och förlängd blödningstid — risk vid kirurgi.

NSAID kontraindicerade i tredje trimestern av graviditet — risk för att fostrets ductus arteriosus sluts i förtid samt pulmonell hypertension.

Omvårdnadsobservationer

  • Kontrollera njurfunktion (kreatinin/eGFR) och leverstatus vid längre behandling med NSAID respektive paracetamol.
  • Fråga om alkoholvanor och leverstatus innan paracetamol ordineras i höga doser.

Observera tecken på gastrointestinal blödning vid NSAID-behandling: svart/tjärliknande avföring, blodkräkning, buksmärta.

Informera patienten om att inte kombinera flera NSAID-preparat och att inte överstiga rekommenderad dygnsdos av paracetamol.

  • Beakta interaktioner: NSAID + warfarin ger ökad blödningsrisk; NSAID + ACE-hämmare/ARB kan försämra njurfunktion.

Larmtecken

  • Ikterus, kraftig illamående/kräkning och buksmärta vid paracetamolöverdos — tecken på leverskada.
  • Svart eller tjärliknande avföring, hematemes — gastrointestinal blödning vid NSAID-behandling.
  • Kraftig minskning av urinproduktion och ödem — njurpåverkan vid NSAID.

Läkemedelsgrupper

  • Paracetamol (Alvedon, Panodil)
  • NSAID: ibuprofen, naproxen, diklofenak
  • Selektiva COX-2-hämmare: celekoxib, etorikoxib

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

COX-hämning
Hämning av cyklooxygenas (COX-1/COX-2) minskar prostaglandinsyntesen och ger analgetisk, antipyretisk och antiinflammatorisk effekt.
Antipyretisk effekt
Febernedsättande effekt — paracetamol och NSAID sänker kroppstemperatur genom att hämma prostaglandiner i hypothalamus.
Gastrointestinal irritation
NSAID skadar magslemhinnan dels direkt, dels via hämmad COX-1-medierad prostaglandinproduktion som normalt skyddar slemhinnan.

Källor

Utbildningsstöd ersätter inte aktuell ordination, lokala riktlinjer eller klinisk bedömning.

Mer inom samma område