Sårvård och Hygien

Sårvård bygger på tre frågor i tur och ordning: vilken typ av sår är det, i vilken läkningsfas befinner det sig, och hur mycket sårvätska avger det. Svaren styr valet av förband — inte tvärtom.

Sårläkningsprocessen

Inflammationsfasen — kännetecknas av rodnad, värmeökning och smärta
Nybildningsfasen — granulationsvävnad fyller ut sårhålan
Mognadsfasen — granulationsvävnaden tillbakabildas, såret bleknar

Såromläggning steg för steg

1. Förbered allt material innan du börjar, och informera patienten om vad som ska hända. Ge smärtlindring i god tid före omläggningen om såret gör ont.

2. Tillämpa basala hygienrutiner och arbeta aseptiskt genom hela momentet.

3. Ta bort det gamla förbandet försiktigt. Fastnar det, fukta upp det med kranvatten eller koksaltlösning i stället för att dra.

4. Rengör såret med kranvatten av kroppstemperatur. Ren rutin räcker för de flesta sår; steril rutin används vid nyopererade sår och nedsatt immunförsvar.

5. Inspektera och mät såret. Dokumentera storlek, djup, sekretion, smärta, sårkanter och lukt.

6. Skydda sårkanterna mot uppluckring med barriärkräm eller barriärfilm när såret vätskar rikligt.

7. Välj förband efter mängden sårvätska, lägg om och notera datum för nästa omläggning.

Hantera sårvätska

Sårvätska, eller exsudat, är en normal del av läkningen. Ett måttligt fuktigt sår läker snabbare än ett uttorkat — men för mycket vätska luckrar upp sårkanterna, och den uppluckringen kan göra såret större.

Torrt sår — fuktbevarande förband, till exempel hydrogel eller hydrokolloid
Lätt till måttligt vätskande — skumförband
Rikligt vätskande — alginat, hydrofiber eller superabsorberande förband
Uppluckrade sårkanter — barriärkräm eller barriärfilm på huden runt såret

Plötsligt ökad sårvätska, förändrad lukt, ökad smärta och rodnad som sprider sig är tecken på infektion och ska bedömas av läkare.

Bensår och kompression

Bensår är ett symtom, inte en diagnos. Innan omläggningen börjar behöver orsaken vara utredd, eftersom behandlingen skiljer sig helt åt mellan de två vanligaste typerna — se bensår, arteriella och venösa.

Venösa bensår behandlas med kompression, som är själva grundbehandlingen; förbandet håller bara såret rent och lagom fuktigt. Arteriella sår ska däremot inte kompressionsbehandlas, eftersom trycket ytterligare försämrar en redan nedsatt cirkulation.

Ankeltrycksindex mäts därför före kompressionsbehandling för att utesluta arteriell insufficiens. Kompression sätts in på läkarordination, och ordinationen bygger på indexvärdet.

Näringens roll i sårläkning

Näringsämnen och spårämnen som är viktiga för sårläkning

Vitamin A, C, E
Zink
Järn
Omega 3
Aminosyror
Proteiner och kolhydrater

Sårvårdsjournal

Detta ska ingå

Personuppgifter
Vilken typ av sår det är samt vilket förband såret är omlagt med
Om såret ska läggas om med ren eller steril rutin

Observationer av såret som dokumenteras i sårvårdsjournalen

Storlek, djup, sekretion, smärta, sårkanter, lukt

Basala hygienrutiner

På så sätt förebygger man vårdrelaterade infektioner

Kortärmade kläder som byts dagligen
Håret uppsatt
Desinficera arbetsyta
Desinfektera händer före och efter moment/patientkontakt samt före och efter användning av handskar
Använda handskar vid kontakt med kroppsvätska
Arbeta aseptiskt
Använda plastförkläde
Ej byggda naglar/nagellack
Inte bära ringar, armband eller klocka
Användning av ansiktsmask
Användning av engångsmaterial om möjligt

Egenvårdsråd vid klåda

Duscha svalt och självtorka
Undvik varma bad
Smörj huden med lotion/olja
Svala kläder i bomull

Egenvårdsråd för att undvika ben- och fotsår

Kontrollera blodsocker (vid diabetes)
Regelbunden fysisk aktivitet
Undvika långa perioder av sittande eller stående
Undvika att gå barfota
Dricka regelbundet
Inte använda skor som klämmer eller gnager

Orsaker till bensår

Venös insufficiens
Diabetes
Arteriell insufficiens
Trycksår

Källor

Sårbehandling, Vårdhandboken
Förband och sårbehandlingsprodukter, Vårdhandboken
Kompressionsbehandling, Vårdhandboken
Basala hygienrutiner, Vårdhandboken